Domännamn och webbhotell: skillnaden och vad ni ska ha koll på

Av Tashnif Ali·Senast uppdaterad 5 oktober 2026·Lästid cirka 10 minuter

Kort svar: Domännamnet är er adress på nätet, till exempel foretaget.se. Webbhotellet är servern där sajtens filer och databas ligger. Ni behöver båda, och de kan ligga hos olika leverantörer. Det viktigaste är att ert företag själv står som innehavare av domänen och att någon har ansvar för att den förnyas.

Artikeln förklarar skillnaden, hur DNS kopplar ihop dem, varför e-posten hänger på domänen, vad som händer om en .se-domän inte förnyas, vad ett bra webbhotell ska innehålla och hur ni byter webbhotell med minsta möjliga avbrott.

Det här får ni ut av artikeln

Hur DNS kopplar ihop domän, sajt och e-post
Vem som ska äga domänen, och hur ni kontrollerar det
Vad som händer om en .se-domän inte förnyas
Vad ett bra webbhotell ska innehålla
Så byter ni webbhotell med minsta möjliga avbrott
Domänkoll: testa er domän

Adressen och huset

Tänk er en butik. Domännamnet är gatuadressen som står på visitkortet. Webbhotellet är lokalen där varorna faktiskt finns. Byter ni lokal kan ni behålla adressen och låta den peka mot den nya, ungefär som när posten eftersänds. Görs flytten rätt märker kunderna normalt ingen skillnad.

Domännamnet registrerar ni för en period i taget, oftast ett år, via en registrar (ett ombud). För .se är det Internetstiftelsen som driver registret, och registreringen görs via något av de ombud de godkänt.
Webbhotellet betalar ni löpande till den som driver servern. Där ligger WordPress, bilder, databas och ofta även säkerhetskopiorna.

Därför går det att ha domänen hos ett företag och webbhotellet hos ett annat. Det är vanligt, och det fungerar bra så länge någon har koll på helheten.

DNS: telefonkatalogen som kopplar ihop dem

Datorer hittar varandra med IP-adresser, inte med namn. DNS är systemet som översätter foretaget.se till rätt server. Hos domänen ligger ett antal poster som säger vart olika saker ska:

A-post pekar webbplatsen till webbhotellets server.
MX-post talar om vilken tjänst som tar emot er e-post.
TXT-poster används bland annat för att visa att mejl från er domän är äkta (SPF, DKIM och DMARC) och för att verifiera domänen hos till exempel Google.

Det praktiska att veta: den som har tillgång till DNS kan styra både sajten och mejlen. Ändringar slår inte heller igenom på en gång överallt, eftersom svaren sparas en stund på vägen. Det spelar roll när ni ska flytta, mer om det längre ner.

E-post på egen domän

En adress som anna@foretaget.se ser mer seriös ut än en Gmail-adress, men den viktigaste fördelen är en annan: adressen följer med er. Byter ni e-postleverantör pekar ni bara om MX-posten, och kunderna skriver till samma adress som förut.

Två saker att hålla isär:

Domänen bestämmer adressen. Tappar ni domänen slutar mejlen fungera, oavsett vilken e-posttjänst ni betalar för.
E-posttjänsten behöver inte ligga hos webbhotellet. Många företag använder Microsoft 365 eller Google Workspace för mejl och ett separat webbhotell för sajten. Det är ofta en bra uppdelning, eftersom en flytt av sajten då inte rör mejlen.

Sätt också upp SPF, DKIM och DMARC för domänen. De gör olika saker: SPF anger vilka servrar som får skicka mejl från domänen, DKIM signerar mejlen och DMARC talar om vad mottagaren ska göra med mejl som inte klarar kontrollen. Tillsammans gör de att era mejl lättare kommer fram och att det blir svårare att skicka bluffmejl i ert namn. Det senare kräver att DMARC är inställd på att faktiskt stoppa något, mer om det i domänkollen längre ner.

Vem ska äga domänen? Företaget, inte byrån

Det här är det vanligaste misstaget vi ser, och det märks först när något går fel. Domänen registrerades en gång av en webbyrå, en frilansare eller en tidigare anställd, i deras namn eller på deras konto. Åren går, relationen tar slut, och plötsligt måste ni be någon annan om lov för att flytta er egen adress.

För en .se-domän finns en registrerad innehavare. Det är innehavaren som äger rätten till domänen, inte den som skötte registreringen. Se därför till att:

Ert företag står som innehavare, med ert organisationsnummer.
Kontaktadressen är en adress ni kontrollerar, gärna en gemensam som info@ eller it@, inte en enskild persons mejl.
Ni vet vilken registrar domänen ligger hos och hur ni loggar in eller får en auktoriseringskod. Med koden kan ni flytta domänen till ett annat ombud.

Det går utmärkt att låta en byrå sköta domänen åt er. Poängen är att byrån sköter den, inte äger den.

Har någon annan redan registrerat ett namn som motsvarar ert varumärke eller företagsnamn finns tvistlösning. För .se heter den ATF och administreras av WIPO på uppdrag av Internetstiftelsen. Ni behöver bland annat visa att innehavaren registrerat eller använt domänen i ond tro och saknar egen rätt till namnet. För .com och andra generiska ändelser gäller UDRP, där domänen ska ha både registrerats och använts i ond tro. Villkor och avgifter finns hos Internetstiftelsen och WIPO. Prata gärna med en jurist som arbetar med varumärken innan ni ansöker.

Så kontrollerar ni det på några minuter

Sök på er domän i Internetstiftelsens domänsök för .se, eller i en whois-tjänst för .com.
Notera vilken registrar som administrerar domänen och när den löper ut.
Är innehavaren en privatperson eller enskild näringsidkare visas inga kontaktuppgifter. Fråga då er registrar vem som står som innehavare.
Logga in hos registraren och kontrollera att kontaktadressen är en gemensam adress som någon läser.

Vad händer om domänen inte förnyas?

En domän betalas för en period i taget. Missas förnyelsen, till exempel för att fakturan gick till en gammal mejladress, följer en .se-domän enligt Internetstiftelsens regler den här ordningen:

Förfallen i tio dagar. Domänen har gått ut men kan förnyas.
Deaktiverad i 60 dagar. Domänen tas bort från DNS och slutar fungera på internet. Sajten och e-posten ligger nere, men domänen är fortfarande registrerad på er och kan förnyas.
Avregistrerad och i karantän. Förnyas den inte heller nu avregistreras ni som innehavare, och domänen hamnar i karantän hos Internetstiftelsen fram till ett datum då den släpps.
Frisläppt. Från det datumet kan vem som helst registrera domänen.

Internetstiftelsen publicerar listor över domäner som snart blir lediga, och det finns aktörer som bevakar dem för att registrera namn med trafik och länkar. Har någon annan hunnit registrera domänen på laglig väg kan det vara svårt att få tillbaka den. Slå därför på automatisk förnyelse och se till att påminnelserna går till en adress som läses.

SSL och https: gratis och självklart

SSL-certifikatet (egentligen TLS) är det som gör att sajten visas med https och ett hänglås i webbläsaren. Det krypterar trafiken mellan besökaren och servern, vilket är särskilt viktigt när besökare skickar uppgifter till er, till exempel via kontaktformulär, inloggning eller betalning. Utan certifikat varnar webbläsaren besökaren, och det kostar förfrågningar.

Sedan 2018 märker Chrome alla sidor utan https som ”Inte säker” i adressfältet (Chromium Blog), och finns samma sida både med och utan https väljer Google normalt https-versionen (Google Search Central). Syns varningen trots att certifikatet finns beror det oftast på att sidan hämtar bilder, skript eller formulär över http. Det kallas blandat innehåll och rättas i sajten, inte i certifikatet.

För några år sedan var certifikat något man köpte separat. I dag erbjuder många webbhotell gratis certifikat, till exempel från Let’s Encrypt, och för de flesta företagssajter räcker de gott. Det som behövs är att förnyelsen sker automatiskt. Certifikaten blir dessutom kortlivade: CA/Browser Forum har beslutat att den längsta giltighetstiden för publikt betrodda certifikat sänks stegvis från 398 dagar till 47 dagar fram till mars 2029. Att förnya för hand blir helt enkelt inte hållbart.

Om ert webbhotell tar betalt extra för ett vanligt certifikat, eller om ni själva behöver komma ihåg att förnya det, är det en signal om att se över avtalet.

Vad ett bra webbhotell för en WordPress-sajt innehåller

Ett billigt webbhotell ger er en plats på en server. Det är huset utan vaktmästare. För en WordPress-sajt som ska ge förfrågningar räcker det sällan, eftersom det mesta som går fel inte beror på servern utan på det som körs på den. Det här bör ingå, eller skötas av någon:

Säkerhetskopior varje dag, sparade utanför själva sajten, och någon som vet hur man återställer dem. En backup som aldrig testats är ett löfte, inte en säkerhetskopia.
Uppdateringar av WordPress, tema och tillägg, följt av en kontroll att formulär och sidor fortfarande fungerar. Det är i tilläggen de flesta säkerhetshålen finns: av de 11 334 nya sårbarheter som hittades i WordPress-ekosystemet 2025 satt 91 procent i tillägg, enligt Patchstack.
Övervakning dygnet runt, så att någon märker när sajten ligger nere innan en kund gör det.
Säkerhet: brandvägg, automatisk förnyelse av SSL-certifikat och regelbundna kontroller.
Support på svenska av någon som känner till er sajt, så att ni slipper förklara från början varje gång.
Tydligt var data lagras och vilka underleverantörer som används. Servrar i Sverige eller inom EU gör det enklare att hantera personuppgifter enligt GDPR, men även e-post, säkerhetskopior och andra tjänster som rör personuppgifter behöver räknas in.

Valet av webbhotell hänger också ihop med hur sajten är byggd. Står ni inför en ny sajt kan det vara värt att läsa om WordPress, andra CMS och skräddarsydda lösningar och om skillnaden mellan webbdesign och webbutveckling, så att ni vet vad ni beställer och vem som ska sköta det efteråt.

Själva sköter vi drift av WordPress-sajter på servrar i Sverige, med säkerhetskopia varje natt, löpande uppdateringar, övervakning och support på telefon vardagar 08.00–17.00. Domänen kan ingå i samma avtal. Läs mer om vår webbhotell- och underhållstjänst.

Så byter ni webbhotell med minsta möjliga avbrott

Att flytta en sajt behöver inte innebära att den ligger nere. Det som orsakar avbrott är nästan alltid att DNS ändras innan den nya servern är klar, eller att mejlen glöms bort. Gör det i den här ordningen:

Säkra åtkomsten först. Kontrollera att ni har inloggning till registraren och DNS, och att ert företag står som innehavare av domänen.
Dokumentera alla DNS-poster. Skriv av eller exportera A-, MX-, TXT- och CNAME-poster. Särskilt e-postposterna försvinner lätt om namnservrarna byts.
Sänk TTL några dagar innan. TTL styr hur länge DNS-svar sparas. Med kort TTL slår bytet igenom snabbare.
Kopiera sajten till det nya webbhotellet och testa den där innan någon besökare kommer dit: formulär, kassan om ni har en, inloggningar och certifikat.
Peka om domänen. Ändra A-posten, eller namnservrarna om DNS också ska flytta. Lägg i så fall in alla gamla poster hos den nya leverantören först.
Låt det gamla webbhotellet ligga kvar en tid. Säg upp det först när ni ser att all trafik och alla mejl går till det nya.
Kontrollera efteråt. Skicka ett testformulär, mejla till och från domänen och se att mätningen fortfarande registrerar besök.

Undvik att göra ändringar på sajten under själva flytten, annars riskerar ni att det som publiceras på den gamla servern aldrig kommer med till den nya.

Domänkoll: testa er domän

Skriv in er domän så läser testet av de offentliga DNS-posterna: var DNS och e-posten ligger, om mejlen är skyddade med SPF, DKIM och DMARC och om sajten svarar över https. Det som inte går att läsa av, till exempel vem som äger domänen, svarar ni på själva.

Testet slår upp domänens offentliga DNS-poster hos Google Public DNS och provar att öppna sajten över https. Inget sparas.

Vill ni slippa tänka på domän, backup och uppdateringar?

Vi tar hand om driften av WordPress-sajter: domän, webbhotell i Sverige, säkerhetskopior, uppdateringar och övervakning i samma avtal, med svensk support som känner till er sajt. Vi går gärna igenom hur er domän och sajt är uppsatta i dag.

Boka en kostnadsfri genomgång eller ring 08-545 222 22, vardagar 08.00–17.00

★ 5,0 i betyg på GoogleÖver 800 byggda hemsidorÖver 600 domäner i drift

Vanliga frågor

Kan domänen och webbhotellet ligga hos olika företag?

Ja. Det är vanligt och fungerar bra, så länge någon har koll på DNS och förnyelser.

Vad är skillnaden mellan registrar och webbhotell?

Registraren, eller ombudet, är där ni hyr domännamnet. Webbhotellet är servern där sajten ligger. Ibland är det samma företag, men det är två olika tjänster.

Påverkas e-posten om vi byter webbhotell?

Inte om e-posten ligger hos en separat tjänst och MX-posterna följer med. Dokumentera alla DNS-poster innan ni byter, särskilt om namnservrarna ska flyttas.

Behöver vi köpa ett SSL-certifikat?

Sällan. Gratis certifikat från Let’s Encrypt räcker för de flesta företagssajter, så länge de förnyas automatiskt.

Tashnif Ali

Utvecklare på Pixeltokig. Tashnif har byggt vår kundportal och våra egna verktyg, bland annat Tokig Insights som kopplar samtal och formulär till rätt kanal.